I'm a cowboy, on a steel horse I ride...

Okay, recap från helgen. Först flummade jag loss som fan med Carolina på en pizzapicknick som involverade ett gräskrig utan nåd från båda håll. Gräs i underkläderna är det nya randigt. Samma dag kom också Red Dead Redemption ut som min bror hade förhandsbokat åt oss (med mina pengar) Hann inte spela så mycket, för på kvällen bar det iväg på SWEAT och Klubb Din Mamma med Reb. Det var helt okej, men såhär när man träffar gamla klasskompisar i vanliga livet, kommer man ibland ihåg varför man tröttnade på vissa. Men fortfarande. Kul att se det gamla folket från förr.
På lördagen skulle jag iväg till Brevik för att gå bredvid och hjälpa till som instruktör. Efter frukost hade jag lite tid över, så jag tänkte ge Red Dead Redemption en ärlig chans. Jag har aldrig varit särskilt inne på cowboys, jag menar kom igen, ninjor är ju sjukt mycket häftigare, och min sista tanke när jag ska sätta mig ner och spela var ungefär "Men det här är ju inte alls särskilt bra, vad är hela hypen om?" Sen vaknade jag upp från mitt spelkoma med ett "Hnuäh!? Va? Tre fucking timmar!!??......hurihelv......FFffffffuuuuuuuu......." Då blev det bråttom, hade fått lov att låna kusins extrabil att köra till Brevik med. Spelet hade mig fast även när jag lämnat hemmet, så jag satt och blastade Bon Jovis "Wanted Dead Or Alive" på Östergötlands solgassade, sommarutslagna landsvägar. Fan va skönt det var :) I'm the DJ of this steel horse and this is the cowboy hour. Det är nog en av de vackrare scenerna i Sverige, småvägarna som slingrar sig genom södra Östergötland. Väl framme på brevik blev det jobb direkt och jag fick jobba fram till klockan elva med spökvandringar med skolbarn som var där på lägerskola. I'm so good when it comes to scaring kids, it's almost painful :)
Kul helg i stort och i helgen bär det dit igen och nu ska dessutom Prahl vara där. Nice :D På dagens lista står: införskaffa kamera, luncha med Carolina?, säga till Elsa att min budget (pga diverse kamera-köp) inte riktigt håller för en dagstripp till sthlm, träna och dö. And keep working on that mental health thingy.
Berättar sen hur det gick :)
Peace

Knäskador, Pokémon, Impulsköpsankor, Oneliners med mera...

Sådär, då glider man väl ner i förarsätet, bakom spakarna på det här maskineriet igen då (fan va häftigt det vore med en jättestor robot) Let me see... vad har egentligen hänt sen sist? Massor. Knäet höll inte så bra som jag trodde så jag gick och kollade upp det. Bursit. Så klart. Det kunde man ju anat....? Wikipedia sade; "Bursitis is the inflammation of one or more bursae (small sacs) of synovial fluid in the body."
Ooookej, det låter ju fett. Och ganska äckligt. Burr-sit. Bursit. Burs-i-i-t. Farbror doktorn ordinerade förebyggande stretching, anti-inflammatoriskt och runt sex månader innan jag börjar springa igen. Fffffuuuuuuuu...... Skönt att jag hade tänkt sommardeffa nu. Jaja, jag kommer ju ändå vara på Brevik i sommar. (Typ 8 veckor, beroende på hur trött mina chefer tycker att jag verkar.) Sen i förrgår har jag dessutom lyckats jämna ut skadan lite genom att få exakt samma besvär på andra sidan av knäet =) Oh, joy! Vänsterbenet räknas just nu som "icke tjänstdugligt". "Lagom" är till för töntar som inte fixar excess.
Och så har det varit ledarträning också. En långhelg som innehöll upp förväntningar, oro och funderingar inför sommaren. And lots and lots 'o Pokémanz =) Tack CV! Skönt med sköna människor som man gillar. I vanliga fall brukar jag inte gilla folk, men det finns undantag :) Och så hade jag tänkt att bli godkänd som instruktör innan sommaren också. På riktigt. Så det blir att pallra sig ut på helgerna och hänga i klätterselar och dylikt. Får se hur det blir. Och det har brunnit i knutarna rätt länge nu gällande bostad i Uppsala, så om nu måste jag verkligen ställa mig i bostadskö.
Gick på stan häromdan utan något egentligt mål, vilket är farligt för Viktors ekonomi, då det slutade med en Pac Man- mugg, en Superman- tröja (så djävla cool), en ny frisyr (minus runt ett halvt kilo hår) och fem stycken badankor. You heard me. Bad- fucking- ankor. Jag är så jävla skön ibland. Kvar på listan över goda kvalitéer att införskaffa, självdistans, ödmjukhet och mental hälsa.
Då kör vi på det.
Följande one-liner är hämtad ur albumet "Mina bästa/ Ibland får man till det"

Scen; Elina och Viktor sitter i en bil, med vilken Viktor skall skjutsa Elina till busstationen.

Elina (vars buss lämnar stationen om nio); Men sa du inte att det tar runt tio minuter att köra till busstationen?
Viktor (Iskallt och utan ett ögonblicks eftertanke); Flyger man med Viktor Air tar det tre.
Och, mina damer och herrar, två hjul i kurvorna och 3, 38 minuter senare, touchdownades det (skönt ord) på Linköpings fjärrbussterminal. That even leaves time to cuddle, så att säga =)

Vi hörs då!

Long time no see...

Sådär, nu var det ett tag sen man skrev. Det har varit en kombination av mycket att göra och brist på Internet. Nånstans när bror står med IT-support i luren kommer moderskapet ihåg att vi har precis bytt bredbandsleverantör och hon har glömt hämta ut paketet med det nya modemet. Kul jul. "Öööh, eeh, ja, det verkar som... eeh... vi har... det har kommit fram lite inf... vi ringer om en kvart om det fortfarande inte löst sig." Stackars bror.

And now... updatering!

Brasse-träningslägret var awesome och nu har man blivit förärad ett smeknamn och blivit upptagen lite mer i gemenskapen. Frodo. Lika kul nu som det var i högstadiet. Notera avsaknaden av smileys... Nämen vafan, det är inget dåligt smeknamn och min nuvarande hårlängd gör ju skäl för det. Mr Frodo it is then! Det som är kvar nu är väl bara hitta närmaste seismiska hotspot och börja med smyckes-disposal.

Valborg var najs. Inga förväntningar eftersom jag jobbade, men en lagom dos galenskap och förfest i goda vänners sällskap senare, begav sig våra hjältar ut på stan i jakt på äventyr, ära och väna damer. Inte nödvändigtvis i den ordningen. Resultatet, Dave Barbar fick hångla, Jocke Aerial övervann sin rädsla för trappor i... ostadigt tillstånd, Tobbe the Sailor vann utmärkelsen för "Kvällens Bästa Spanare och Wingman" (KBSW) och Mr Frodo gick segrande ur kvällens dance-off battle i det mytiska Platå's salar.
Hjältarna drog sig sedan tillbaka, glada i hågen, till sin håla vid Ekkällan för vila och återhämtning efter kvällens bravader. Vad som skedde dagen efter förtäljer inte historien men det sägs att ångorna som steg ur grottan kunde liknas vid en drakes andedräkt.

Idag testade jag också att springa igen för första gången på fem veckor. Knäet höll =) Gött! Tog det försiktigt och sprang bara till och från jobbet. (Överambitiöst att springa till och från sitt eget pass kanske, men sån är jag ibland) Imorgon bitti blir det första jag gör att testa gamla rundan igen och se hur mycket jag pallar efter uppehållet. Kan ha glömt iPoden i grannens bil bara... hmm... fick nämligen skjutsa grannkillen och hans kompis från fotboll till klarinettlektion och det var kul att köra manuell igen =) Frasen "Nu är det bråttom, så berätta inta för Mamma hur fort vi åkte, okej?" kom upp. Det är kul att leka galen. För folk tror att jag leker...

Åh, jajuste, jag har träffat konfirmanderna också. Verkar vara ett rätt skönt gäng. Tio minuter in på första vespern hade jag förstört en konfirmands mobil, tacklat frågan "Asså, hatar Gud svarta människor?" och hänvisat till deras präst när de undrade hur bibeln såg på homosexualitet. På tio fucking minuter! Fick stresshuvudvärk när jag tänkte på hur lång sommaren egentligen är... Jaja, det verkar iallafall finnas utsikter för att kunna konvertera dem till pokémon-ianism då de efter första dagen frågade om de kunde få ha en pokémon-andakt i sommar! iWin. Micke tittade trött på mig, men det var nästan inte ens mitt fel. I just see potential and I need to nurture it ^^

Peace out.