Tenta! Waahhååååhh, ångest!

Tanken var ju god. Plugga när du ska, håll dig ikapp med läsningen, halka inte efter och intressera dig för kursen. Så går allt bra. Idealist-mupp. Det tog två veckor innan det systemet brakade ihop lika skoningslöst som... något väldigt skoningslöst ihopbrakande. Anna Ankas äktenskap! Zing! Aaaah, det var skönt =) Men iallafall. Nu sitter jag alltså här, med en tenta på fredag och två inlämningsuppgifter till på onsdag och två veckor innan projektarbetes-deadline. Och jag har inte gjort ett smack! Är det mitt fel att jag tycker att det är mycket roligare att spela pokémon? Freud har säkert en annan åsikt, men troligtvis, ja. Skulle vara bekvämt om allt är mina föräldrars fel. Jag har kommit fram till att eftersom man ändå är mer eller mindre skyldig till allt ens barn kommer att bli och göra i framtiden, så borde det ju ändå vara logiskt att projicera sina egna drömmar, hopp och mål på dem. De har ju tydligen ändå ingen chans till en helt egen, fri vilja och på det här sättet kommer man ju ändå ha något gemensamt att prata om. Jag ska förstöra mina kids ^^ De indoktrineras till att gilla allt som jag gillar och se upp till mig som en gud. Ninja-pokémon-trainer-nerds Lucas and Saga wants to battle! Man kommer ju ändå förstöra dem på ett eller annat sätt hur man än gör. Om jag gör det medvetet så vet jag ju iallafall hur utfallet blir. Eller? Jaja, det är sånt här som vi galna genier är till för. Experimentera mera! Helst på sätt som får allmänheten att svimma =)

Oh well, borde väl börja plugga.

Jag hör av mig om hur det går sen!

Puss!